• Jobbrelaterat

    Vad jag är expert på

    Peppe ställde en rolig fråga i sin blogg: “Vad skulle du kunna föreläsa om i 30 minuter utan att förbereda dig?” 

    För mig handlar det främst om två ämnen. Det första är Elizabeth Holmes och Theranosskandalen. Har tillbringat SÅ mycket tid de senaste åren med att läsa alla böcker och artiklar, lyssna på alla poddar och kolla på alla dokumentärer om det här fallet eftersom det är så sjukt fascinerande och osannolikt. Satt klistrad framför rättegångsrapporteringen strax innan jul och följer till och med ett par före detta Theranosanställda på TikTok. Kan lätt hålla låda om detta i 30 minuter.

    Det andra ämnet är, kanske inte helt otippat, min andra stora passion här i livet (ja, efter Theranos då 🙃): roadtrippande. Eftersom jag jobbar som chefredaktör på ett roadtripföretag blir jag ofta intervjuad i olika medier i egenskap av roadtripexpert. Har citerats i bland annat Wall Street Journal, Martha Stewart Living, Woman’s Day Magazine och Nerdwallet.

    Det tar ju emot att kalla sig “expert” på något, kanske framför allt som kvinna. Antar att det är det där jäkla impostor-syndromet som dyker upp med jämna mellanrum. Men en grej som nyligen fick mig att skita i jante och säga att jag faktiskt ÄR expert på detta hände för bara ett par veckor sen. Då blev jag nämligen intervjuad för en artikel i Washington Post. Vet inte om jag ens kan förklara vilken stor grej det är att se mitt namn i tryck i WaPo. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig när jag pluggade journalistik i Stockholm eller när jag praktiserade på Svenska Dagbladet i gymnasiet. Nu står jag visserligen som källa och inte byline, men ändå. I’ll take it.

    Vad är ni experter på?

  • Jobbrelaterat,  Listor

    Jobblistan

    Nu snor jag en lista från Sandra Beijer.

    God morgon, hur är fredagskänslan?

    Jomen, bra! Strålande! Vi har långhelg i USA den här helgen eftersom måndag är Presidents Day och röd dag. Det är soligt ute och jag tänkte försöka blir klar med jobbet lite tidigt och gå och dricka ett glass bubbel på uteservering med Sarah medan det fortfarande är ljust ute. Ordentlig fredagskänsla alltså!

    Vad jobbar du med just nu?

    Har alltid lite svårt att förklara vad det är jag gör egentligen, speciellt på svenska. Men jag jobbar alltså som chefredaktör på ett techföretag inom resebranschen. Vi har ett gäng appar för husvagns- och husbilsägare och för folk som gillar att campa och åka på roadtrips. En av apparna är Roadtrippers, där har jag jobbat sen 2018. Men sen har det skett en del omorganiseringar och vi har blivit uppköpta och köpt andra appar, osv. Numera är jag alltså ansvarig för content production för minst fyra olika varumärken och leder ett team av redaktörer. Det är väldigt kul!

    Vad ser du fram emot mest jobbmässigt?

    Jag ser alltid fram emot de tillfällen då jag kan kombinera nytta och nöje, det vill säga när jag får betalt för att åka på roadtrips. Sitter just nu och planerar en tur till North Carolina i april för en artikel vi har planerat sen innan pandemin. Hoppas det blir av den här gången!

    Aw eller träning efter jobbet?

    Säger båda. Eftersom jag jobbar hemifrån brukar jag försöka hitta på olika anledningar att lämna hemmet efter jobbet, så att jag kommer ut i alla fall en stund varje dag. Ofta blir det någon sorts träning eller någon sorts aw, jag uppskattar båda.

    Vad har du jobbat med genom åren?

    När jag pluggade jobbade jag extra som spärrvakt i tunnelbanan, på Systembolaget och i bokhandel. Har aldrig haft ett heltidsjobb i Sverige eftersom jag flyttade till USA direkt efter universitetet. Här har jag jobbat som webbdesigner på en kreativ byrå, copywriter på ett medical software-företag, webbredaktör på ett magasin, och som managing editor och chefredaktör på mitt nuvarande jobb.

    Vilka jobb är du mest stolt över?

    Jag är faktiskt oerhört stolt över mitt nuvarande jobb. När jag pluggade journalistik brukade jag på skämt säga att jag ville bli chefredaktör innan 25. Nu blev jag det i alla fall innan 35, och det är ju inte så illa det heller.

    En stor del av mina arbetsuppgifter går ut på att redigera text skriven av amerikaner med engelska som modersmål, vilket i början orsakade en hel del impostor syndrome hos mig som inte har engelska som modersmål. Men numera känner jag mig så pass trygg i att jag behärskar det engelska språket på en avancerad nivå att jag liksom nästan njuter av att rätta andras fel? Plus att alla mina kollegor kommer till mig med grammatikfrågor. Älskar grammatik.

    Vad ville du bli när du var liten?

    Journalist och författare. 1 down, 1 to go. (Om man inte räknar den här boken alltså, men där var jag framför allt redaktör.)

    Vad drömmer du om för jobb i framtiden?

    Det här är en ganska knäpp grej att säga, men jag älskar mitt nuvarande jobb så himla mycket att jag inte ens kan tänka mig att göra något annat. Älskar mitt team och min chef och mina arbetsuppgifter och att jag får resa och göra roliga grejer och får bra betalt och har sjukförsäkring och flexibla arbetstider och kan ta så mycket semester jag vill och kan jobba varifrån som helst i världen. Vissa dagar/veckor/projekt/kollegor är såklart jobbiga ibland, men som heltidsjobb betraktat kan det nog inte bli mycket bättre än såhär.

    Med det sagt skulle det vara kul att kanske skriva någon liten bok någon gång i framtiden.

  • Jobbrelaterat

    En vecka i Tampa med husvagnar, solsken och en överraskningssvensk

    Jag är i Tampa, Florida, sen en knapp vecka tillbaka. Har varit här och jobbat på Florida RV SuperShow, en av de största husvagns/husbilsmässorna i USA. Företaget jag jobbar för ägs av en stor husvagnstillverkare, så en stor del av vår målgrupp är folk som går på såna här mässor. Jag, min chef, och en till kollega har sprungit runt i tre dagar och gjort “content”, samt nätverkat med folk i branschen.

    En av dagarna stod vår CEO och pratade med vårt moderbolags Chief Innovation Officer. Hans namnskylt hade ett skandinaviskt namn och jag tyckte att jag hörde en svensk dialekt när han pratade. Jag gjorde en snabb LinkedIn-stalkning och såg att han hade pluggat i Sverige. Så, så fort jag fick chansen gick jag fram och presenterade mig och så började vi prata svenska med varandra. Han kände igen mig som “motorcykeltjejen” från mitt jobbs Instagram, och det visade sig att vi båda är från Göteborg (jag är född där, dock uppvuxen i Stockholm). Så himla liten värld ibland ändå?

    Efter att ha varit aktiva och sociala varje vaken stund i tre långa dagar i sträck tyckte min chef att vi skulle lämna mässan och åka på en liten field trip. Vi tog vår lilla hyrbil och körde till en otroligt vacker strand. Vi tog av oss skorna, rullade upp byxorna och bara stod i det alldeles ljumna havet i över en timme. Det var så välbehövligt.

    Nu är det lördag och min sista dag i Tampa. Jag hade egentligen tänkt hyra en hoj och köra runt och utforska lite, men det är kallt och regnigt trots att det har varit sol och sommarvärme hela veckan. Så istället har jag hängt på hotellrummet, läst en bok, tvättat en maskin tvätt, packat och förberett lite jobbgrejer. Imorgon sticker jag nämligen till Miami för en veckas motorcykelsemester genom södra Florida. Det ska bli så fint.

  • Bra saker,  Jobbrelaterat

    Vi har skrivit en bok!

    Hej kompisar! Jag är hemma från två veckors äventyr i Alaska och har så mycket att berätta och så många foton att visa. Men måste samla tankarna, plus gå igenom alla bilder först. Så under tiden tänkte jag dela med mig av något annat spännande, nämligen detta: Vi har skrivit en bok!

    Med “vi” menar jag mina kollegor på Roadtrippers och jag. Boken heter “Roadtrippers Route 66: Chicago to Santa Monica” och är alltså en guidebok till Route 66. Den publicerades idag, äntligen, trots att den har varit mer eller mindre redo för tryck i ett år eller så.

    Alltså, jag är så stolt över detta? Nu vill jag ta med mig den här boken, sätta mig på en Harley och köra Route 66 hela vägen från Kalifornien till Chicago. Men det är alldeles för varmt för att göra det just nu, så det får vänta några månader.

    Här finns boken i alla fall, om någon är intresserad av att lära sig mer om en av de mest klassiska roadtrip-vägarna i USA.

    Alaska-inlägg kommer snarast!

  • Äventyr,  Jobbrelaterat

    Några grejer jag har skrivit + ett bonusäventyr

    Fick en kommentar från Charlotte:

    Går dina resereportage att läsa någonstans från Sverige? Vill veta mer om typ alla platser du skriver om här 🙂

    Det går absolut! Det allra mesta jag skriver hamnar på Roadtrippers Magazine, där jag jobbar som chefredaktör. Har egentligen inte tid att skriva så mycket som jag egentligen skulle vilja, men här är några reportage jag har publicerat de senaste månaderna:

    Omega Mart brings a strange, multi-sensory experience to a Las Vegas ‘grocery store’
    Om den nya Meow Wolf-installationen i Las Vegas. Ett MYCKET märkligt och spännande ställe. (Bloggade lite om det här.)

    Adventure motorcycling is growing in popularity as a major player enters the field
    Om Pan America, Harley-Davidsons nya äventyrshoj, och varför den är en sån big deal. (Bloggade om lanseringseventet här.)

    Eclectic folk art, a beer bottle chapel, and enchiladas with a twist at Tio’s Tacos
    Om en mexikansk restaurang i Riverside som har en stor trädgård full av ovanlig konst gjord av skräp, skapad av restaurangens ägare.

    Bungee jumping off the Bridge to Nowhere is a full-day adventure, not for the faint of heart
    Om när jag vandrade 8 km genom skogen för att hoppa bungee jump från en övergiven bro. (Bloggade om det här.)


    Mitt nästa project blir en reseguide till Pacific Coast Highway. På väg hem från roadtrippen i måndags tog jag dessutom en omväg förbi öknen norr om Los Angeles för att göra en annan rolig grej. Har en PR-kontakt på Chevrolet som för ett par veckor sen frågade om jag ville komma ut och köra en av deras sprillans nya pickups genom öknen. Det ville jag såklart!

    Jag fick tillbringa en halvdag med att köra en enorm Silverado Trail Boss på små slingriga ökenstigar upp till Burro Schmidt Tunnel. Det är en knapp kilometerlång tunnel genom ett berg mitt ute i öknen, som en man grävde ut helt själv i början på 1900-talet av oklar anledning. Omkring 38 år tog det. Vi gick genom hela tunneln, som var mörk och trång. Men ute på andra sidan fick vi se en enorm ökenutsikt.

    Så här kan det förresten se ut när någon ger mig ett fordon och säger “Show us what you got”. Fick upp den till ungefär 150 km/h, vilket är hyfsat snabbt på sand. Så. himla.kul.

    Reportage om detta kommer också till Roadtrippers inom en snar framtid. Har jag sagt på sistone hur mycket jag älskar mitt jobb?

  • Jobbrelaterat

    Jobbet går bra i alla fall

    Sist jag skrev något om mitt jobb var i början av juni, mitt under den största arbetslöshetsvågen i USA. Då hade runt 30 miljoner amerikaner förlorat sina jobb pga pandemin och allt var kaos. Mitt jobb varslade ett gäng personer och vi som var kvar fick tre gånger så mycket att göra.

    Sen dess har det blivit betydligt bättre, i alla fall i min lilla bubbla. Alla som varslades har blivit återanställda, och jag fick en efterlängtad befordran. Har inte skrivit något om detta eftersom det känns konstigt att skylta med hur BRA det går för mig medan jag har mängder av vänner och bekanta som inte har jobbat sen i mars när allt stängde ner.

    I alla fall. Under de senaste veckorna har vi haft våra årliga performance reviews. Jag inser nu att jag aldrig har haft ett heltidsjobb i Sverige och inte vet om man gör sånt där? Alltså har som ett utvecklingssamtal med sin chef en gång om året?

    Jag hade i alla fall ett sånt samtal med en av personerna jag är chef över häromdagen och vi pratade en del om det här med work-life balance. Jag som är svensk har en helt annan filosofi kring arbete än många (de flesta?) amerikaner jag har jobbat med.

    I USA är det extremt vanligt att folk jobbar fler än 8 timmar om dagen. Det finns ingen lagstadgad semester, många yrken går inte att försörja sig på även om de är på heltid för att den federala minimilönen är så låg, och det anses vara tecken på ambition att dyka upp först på morgonen, gå hem sist på kvällen och aldrig ta ledigt. Allt detta är såklart skit, speciellt det där med att inte ta semester.

    Men jag är så glad att jag har den svenska mentaliteten kring hur viktigt det är att vara ledig liksom inrutad i mig från födseln. Jag är helt övertygad om att det gör mig till en bättre chef än någon som står med piskan och räknar antal arbetstimmar istället för avklarade arbetsuppgifter, eller likställer ambition/arbetsmoral med att halvt jobba ihjäl sig.

    Det hjälper helt klart att jag jobbar på ett företag med rimliga arbetsvillkor. Vi har hyfsat flexibla arbetstider och obegränsat med semestertid, och företagsledningen uppmanar oss ofta att utnyttja detta. Det går kanske inte att ta fyra veckors ledigt på raken mitt i sommaren, detta är trots allt fortfarande USA. Men på tidigare jobb har jag haft 10-15 semesterdagar om året (inklusive sjukdagar), och det känns både orimligt och dåligt för hälsan.

    Världen står i brand, men det går i alla fall bra på jobbet. Känner mig tacksam för detta i princip varje dag. (Även tacksam för gulliga kollegor, se bild ovan.)

  • Jobbrelaterat

    Internationella kvinnodagen i efterskott

    Har jag sagt på sistone hur mycket jag älskar mitt jobb? Ta förra veckan till exempel. Eftersom det var internationella kvinnodagen i fredags så anlitade jag ett gäng grymma skribenter för att skriva om imponerande och tuffa kvinnor genom historien.

    Här är några av artiklarna vi publicerade förra veckan:

    Den där sista har jag skrivit, inte helt otippat. Sen jag blev befordrad till lead editor (huvudredaktör typ?) är det mitt ansvar att bestämma vad vi publicerar och när, och jag älskar det så himla mycket. Har liksom hyfsat fria tyglar att skapa mitt drömmagasin? Och berättelser om badass kvinnor råkar vara min favoritgenre. 

    Det tar visserligen ganska lång tid att bygga upp en ordentlig bas av duktiga frilansare som fattar grejen och att leta upp alla spännande historier vi vill berätta, men det tar sig. Om ett år tror jag att det här kommer vara hur bra som helst. 

  • Äventyr,  Jobbrelaterat

    Ett kärleksbrev till Grand Canyon

    Idag fyller Grand Canyon National Park 100 år, så jag sitter såklart här och drömmer om att få åka dit igen. Jag skrev en kärleksförklaring till den här platsen som nu ligger upp på Roadtrippers Magazine. Ni får gärna läsa! Här är ett utdrag:

    President Theodore Roosevelt once called the Grand Canyon “a natural wonder which is in kind absolutely unparalleled throughout the rest of the world.”

    Visiting it is a bucket-list item for many—but for me, it was more than that. 

    I grew up in northern Europe, where I spent my childhood romanticizing the dramatic U.S. scenery I had only seen in pictures and on television. I was surrounded by pine forest and snow-capped mountains, but I longed for deserts, red rocks, and canyons—and the Grand Canyon represented all of that. In my mind, it was the ultimate metaphor for America: Oversized, unapologetic, aspirational, and truly, mind-blowingly epic.

    Läs hela texten här.

    Grattis på födelsedagen, Grand Canyon National Park! Hoppas du finns kvar i 100 år till. 

  • Jobbrelaterat

    Home away from home

    Sen jag började mitt nya jobb har det varit ett jäkla flängande till Cincinnati, Ohio. Jag är här nu för femte (tror jag?) gången på lika många månader. Det är inte världens mest spännande ställe att behöva åka till hela tiden, även om det för all del är väldigt trevligt att få hänga med mina kollegor i några dagar då och då, eftersom vi alla är utspridda över landet och nästan aldrig träffas IRL.

    En grej jag alltid ser fram emot med att komma hit är dock hotellet jag och mina kollegor bor på varje gång. Hotel Covington ligger i Kentucky, bara ett par kilometer söder om Cincinnati, men det hade lika gärna kunnat ligga i ett hippt område i New York eller San Francisco. Älskar allt med det här hotellet, det har liksom blivit mitt home away from home eftersom jag är här så ofta.

    Paul kommer hit och joinar mig imorgon bitti. Plus att vår kompis Ace precis har fått jobb på mitt jobb och också är här. Så det blir som en liten San Diego-reunion i Kentucky/Ohio. Önskar bara att vi kunde få hit San Diego-vädret också, men man kan väl inte få allt här i världen. 

  • Jobbrelaterat

    Nu får det sluta hända grejer

    Det här hösten alltså, jag har inte haft en lugn stund. Förrän nu. Håller fortfarande på att tagga ner från allt resande de senaste veckorna, plus att jag har gått och blivit ganska förkyld. Jag minns inte ens sist jag var sjuk, men jag tror att detta är min kropps sätt att säga ifrån, att det får vara nog med flängande nu för ett tag. Fine by me.

    Mitt i alltihop så hände för övrigt en stor jobbgrej. Förra veckan lanserades äntligen Roadtrippers Magazine, det webbmagasin jag är verkställande redaktör för, men som fram tills alldeles nyss bara existerade på en testserver. 

    Har ni tid att läsa en artikel från det nya magasinet så rekommenderar jag helt ogenerat mitt eget reportage om vår Kanada-roadtrip i juli. Jag har ett par blogginlägg kvar att skriva om den resan, men här är den liksom lite mer sammanfattad. 

    Det är så skönt att allt detta är live nu. När folk har frågat om mitt nya jobb har jag ju liksom inte haft något att visa, något där jag har kunnat säga “kolla här, detta har jag gjort”. Men nu har jag det. Och det här är bara början.