• Bra saker

    Två bra grejer

    Bra grej 1:

    Ett av mina absoluta favoritband, som jag har lyssnat på i snart 15 år, heter Catharsis. De var ett obskyrt anarkistiskt hardcorepunkband från North Carolina som splittrades i början av 2000-talet, så jag hann aldrig se dem live. Ett par av mina något äldre kompisar som har sett dem brukar säga att de var ett av de bästa livebanden någonsin. Jag anar att de säger detta dels för att det är sant och dels för att plåga mig.

    MEN. Häromdagen fick jag veta att de har återförenats och kommer att spela i San Diego i oktober, två dagar efter min födelsedag. Och i LA dagen efter det, på Halloween, så jag köpte biljetter till den spelningen också. Jag kan inte riktigt sätta ord på hur jäkla glad det gör mig. Det här bandet står allra högst på min lista över band jag skulle offra en kroppsdel (i alla fall något litet, typ en tå) för att få se live. AAAAHHH! Världens bästa födelsedagspresent.

    Det här har varit min favoritlåt alla kategorier sen jag var 15. Om jag får se den live så kan jag dö lycklig:

    Bra grej 2:

    Paul och jag är båda ofrivilligt lediga i ett par veckor över jul eftersom våra arbetsplatser stänger ner då. Jag skulle hellre ta den ledigheten på sommaren, men jaja. Vi bestämde oss i alla fall häromdagen för att göra det bästa av situationen, och idag bokade jag två flygbiljetter för en vecka på Hawaii med start på julafton. Min svenska kompis Diana bor i Honolulu, så vi tänker att vi åker dit och hänger med henne och glider runt mellan öarna i ett par dagar. Är väldigt nöjd med den här idén.

    Så här turkost och fint var det när jag var och hälsade på Diana förra året:

    hawaii2

    hawaii

  • Bra saker

    99 saker att blogga om, men tid ain’t one

    Det händer så mycket bra grejer just nu, men jag vet inte hur jag ska ha tid att blogga om allt. Vi kör en liten snabbrecap av min topp 4 favoriter.

    1. Jag har fått tillbaka min motorcykel! Efter fem långa veckor i världens sämsta hyrbil är min hoj klar, och resultatet är över all förväntan. Jag är numera stolt innehavare av min DRÖMHOJ, vilket inte är fy skam. Försöker att inte köra mer än jag behöver just nu dock, eftersom min handed fortfarande inte är helt läkt.

    favorites1

    2. Min mamma kommer hit om två dagar! Har inte träffat henne på ett helt år så det är verkligen på tiden. Nu måste jag bara fundera ut hur vi ska lyckas ta oss runt och göra grejer, med tanke på att jag just lämnade tillbaka ovan nämnda hyrbil och alltså bara har en motorcykel igen.

    favorites2

    3. Jag var på Hawaii förra veckan och hälsade på min kompis Diana. Det var en helt fantastisk och välbehövlig minisemester, och förr eller senare lyckas jag nog lägga upp alla bilder i ett eget inlägg.

    favorites3

    4. Och det kanske bästa av allt: Jag har bokat flygbiljetter till Sverige i sommar! Under de 6 åren jag har bott i Kalifornien har jag bara varit tillbaka i Stockholm en gång, och det var tre år sen. Så det ska bli helt obeskrivligt fint att få tillbringa ett par augustiveckor i min hemstad och få träffa familj och vänner igen. Som en liten bonus ska min syster ha sitt andra barn precis innan jag kommer, och eftersom jag inte ens har träffat det första ännu så det känns som att det är dags.

    favorites4

  • Livet är en fest

    Rock-a-Hula Baby

    I lördags fyllde Laura, som jag har bott hos de senaste 6 veckorna, år och vi firade med att ställa till med Luau i trädgården. Det var bastkjolar, Hawaiiskjortor, färgglada blommor, tropiska drinkar, surfmusik, tikilyktor, barbecue och Bud Light Lime (bästa fulölen!) för hela slanten. Hela morgonen hade vi klarblå himmel och strålande solsken, men så fort festen började la sig ett tjockt molntäcke över hela North Park. Fast det gjorde inte så mycket, vi hade kul ändå.

    Här kommer en liten blandning av kamerabilder och mobilbilder. Och av någon märklig anledning tycks nästan bara tjejerna på festen ha hamnat på bild. Men det var snubbar där också, jag lovar.

  • Vardagsfilosoferande

    Att prata om vädret

    Jag vet att det här med att prata om vädret är allmänt ansett som ett oinspirerat småpratsämne för konversationer med folk man inte känner/gillar, och helst skulle slippa prata med över huvud taget. Men jag håller inte med. Mitt mentala och fysiska tillstånd är till ungefär 70% beroende på vädret och jag tycker alltså att det är ett högst relevant samtalsämne. Med det sagt skulle jag vilja prata lite om vädret.

    Södra Kalifornien är känt för att ha kanske det bästa klimatet i världen, och det var en av huvudanledningarna till att jag flyttade hit. Och vädret här är verkligen för det allra mesta helt perfekt, i alla fall på dagarna. Men det ingen någonsin nämner är hur mörkt det blir, och hur pass tidigt. Igår ställde vi tillbaka klockan en timme, och nu går solen ner strax efter 17. Vid 17:30 är vi omgivna av ett kompakt beckmörker. Inte ens i den svenska midvintern har jag upplevt att det blir så kolsvart som det blir här, och svenska sommarkvällar är betydligt ljusare än de kaliforniska.

    Så länge solen är uppe märks det inte alls att det är november – det är fortfarande t-shirtvärme så gott som varje dag. Men så fort solen går ner blir det så mörkt och så kallt att det där med “världens bästa klimat” känns som ett dåligt skämt. Jag inser att det kan uppfattas som rätt bortskämt att klaga på vädret här, när jag vet att det är betydligt värre i Sverige så här års. Men i Sverige finns i alla fall ordentliga uppvärmningsanordningar, så vill man slippa frysa är det bara att stanna inomhus. Det stora problemet med vintern i Kalifornien är att husen här inte är byggda för kyla. Det finns inga element, och väggarna är ofta papperstunna med dålig isolering. På nätterna är det så kallt i mitt sovrum att jag måste sova med ett tjockt täcke, fem filtar, pyjamas, sockor och två katter på fötterna för att inte vakna med lunginflammation.

    Nä, om man skulle ta och åka på solsemester kanske. Vart är det sommarväder så här års? Jag tänker mig Hawaii. Eller Florida.

  • Uncategorized

    Bläck och järn

    Jag hoppas att ni inte är trötta på festivalbilder efter alla Vegas-inläggen. I så fall får ni blunda, för här kommer en liten sammanfattning i bilder av Ink-N-Iron. Sen blir det nog inte fler festivaler förrän tidigast i juli, om ens då. Kanske försöker jag lägga tid och pengar på något mer konstruktivt istället. Vad nu det skulle tänkas vara.

    Vi kom till Long Beach samtidigt som Ink-N-Iron slog upp portarna för dagen. Väl inne hittade vi Michele och hennes nya man Jason, nyss hemkomna från sin smekmånad på Hawaii. Det firade vi med att stå framför en bil och bli fotade.

    Den här gamla chevan har kanske världshistoriens snyggaste lack. Matt svart och rött glitter. Så ska jag måla min motorcykel – eller rättare sagt, så ska Michele och Jason måla min motorcykel, eftersom de har en lackeringsverkstad i garaget.

    Ja, här sitter jag på en båt och dricker öl, helt casual.

    The Creepshow spelade som sagt, och det finns nog inget band som gör mig mer sugen på att stå på scen igen. Särskilt eftersom Sarah som sjunger och spelar gitarr är typ fyra äpplen hög och ändå rockar röven av varenda snubbe som någonsin stått på den där scenen.

    Inne på tatueringsmässan sprang vi in i Rene, Celeste och Crystal. Först hade jag tänkt tatuera mig, men jag är tillräckligt svensk för att inte vilja sitta inomhus när det är fint väder ute så det fick bli en annan gång.

    Slutbetyg på dagen (eller vafan, på livet i allmänhet): tummen upp!

  • Uncategorized

    En liten San Diego-guide

    Hörrni, jag vet inte om folk är medvetna om detta, men San Diego är en mycket trevligare stad än Los Angeles. LA är alldeles för stort, det är galna bilköer överallt och på alla tider på dygnet, luften är full av avgaser, på sommaren blir det så varmt att man knappt kan gå ut, och alla sevärdheter har man redan sett på TV och i filmer. Dessutom är Hollywood inte glamouröst, som man kanske skulle kunna tro, utan ett ytligt getto fullt av galningar och krossade drömmar. Ska man till södra Kalifornien och hälsa på tycker jag alltså att det är hemskt sorgligt om man faller i turistfällan och helt väljer bort San Diego till förmån för LA.
    Nu har jag bott här i snart tre år, så jag tycker nog att en liten San Diego-guide kan vara på sin plats.Vi kör det här i flera delar, helt enkelt för att jag inte orkar sitta och knåpa ihop ett megalångt inlägg. Först ut: MAT. Jag är vegetarian, så vill ha tips om bra köttrestauranger får ni fråga någon annan. 

    Veg’n’Out
    North Park, 30th & Upas Street.

    Det här är mitt absoluta favoritmathak i San Diego. Jag bodde precis runt hörnet på 30th Street förut, då var jag här flera gånger i veckan. Mest burgare, men även en massa smaskiga smörgåsar och sallader. Allt är vegetariskt och går att få veganskt. Stammisarna har i regel dreads och tatueringar.  

    Pokez
    Downtown, 10th & E Street.
    Vegetarisk och vegansk mexikansk mat. Jag är själv inget stort fan av mexikanskt, men eftersom San Diego är ungefär så nära Mexico man kan komma utan att korsa gränsen så har den mexikanska maten här ett väldigt gott rykte och bör testas.

    Sully’s Sandwich Shop
    Pacific Beach, Garnet Ave & Cass Street.
    Bästa smörgåsarna i stan. Jag äter här varje gång jag är i Pacific Beach. Det är billigt och det är aldrig någon kö, förmodligen för att en större sandwich-kedja ligger precis över gatan.

    Corvette Diner
    Point Loma, Historic Decatur Road.

    Till Corvette Diner går man inte för maten, om man inte är jätteförtjust i flottiga amerikanska hamburgare, utan för stämningen. Och kanske för en Elvis-shake.

    The Greenery
    Encinitas, Highway 101 & Daphne Street.
    Ett litet kafé som enbart serverar raw food. Det är lite dyrt, och man får (paradoxalt nog) vänta ganska länge på maten. Men gott är det, och galet nyttigt.

    Naked Café
    Carlsbad, Carlsbad Village Faire.
    Naked ligger runt hörnet från mitt jobb, och här äter jag lunch när jag känner att jag vill skämma bort mig lite. Det mesta på menyn är vegetariskt, och allt är gjort på färska råvaror och grymt hälsosamt. Inte helt billigt, men sjukt gott.

    Lanna Thai Cuisine
    Pacific Beach, Mission Bay Drive.
    Ligger lite konstigt beläget precis vid motorvägen, men deras Pad Thai med tofu är to die for. Gå hit på lunchen, då får man mer mat än vid middagstid.

    Krakatoa
    South Park, 25th & C Street. 
    Mysigt kafé i ett av de trevligaste områdena i San Diego. Goda mackor, fin uteservering och bra people watching (mycket hipsters på konstiga cyklar). 

    Paon
    Carlsbad, Roosevelt Street & Carlsbad Village Drive.
    Ganska nyöppnad lyxrestaurang, med både sniglar och 75-dollars-kaviar på menyn. De har dock ett gäng vegetariska rätter som är mycket prisvärda och så goda att man dör lite. Grymt vinutbud.

    Island Pasta
    Coronado, Orange Ave & Loma Ave.
    Islands pasta är det inget fel på, men åk hit om inte annat för att få ta Coronado Bay Bridge över från San Diego till överklasshalvön Coronado.

    Karl Strauss Brewing Company
    Carlsbad, Armada Drive.
    Jag älskar öl, och Karl Strauss brygger finfin sådan. Deras mat är inte så tokig heller, men gå hit framför allt för öllistan. 

    Hon Sushi
    Oceanside, Highway 101 & Cassidy Street.
    Jag gillar egentligen inte sushi, men eftersom min man är sushi-fantast så har jag börjat lära mig att äta det. Veggorulle, alltså. På Hon sitter man vid låga bort på golvet och de har en prisvärd all you can eat-meny.

    Swami’s
    Encinitas, Highway 101 & Swami Beach.

    Swami ligger mitt emot ett gigantiskt kritvitt tempel med guldkupoler, och bara det gör ju att man vill äta där. Deras acai bowl är dessutom kanske världens bästa bakisfrukost.

    Loving Hut
    North Park, El Cajon Blvd & Florida Street.
    En vegansk snabbmatskedja som finns lite här och där i världen, men detta är den enda i San Diego. Hälsosam och miljövänlig asiatisk mat. Kan det bli bättre?

    Evolution
    Downtown, 5th & Quince.
    Ytterligare en vegansk snabbmatskedja, de har till och med en drive through. Enligt ryktet har de grymma milkshakes.

    Bali Hai
    Shelter Island, Shelter Island Drive.

    En hawaiiansk restaurang med tikitema, som ligger alldeles ensam längst ute på en liten halvö med obehindrad utsikt över Downtown San Diegos skyline. Maten ligger i den övre prisklassen och är helt ok, men gå hit framför allt för utsikten.

  • Uncategorized

    Helgen som gick

    Igår:

    – tillbringade jag halva dagen i en solstol vid poolen med Vogues septembernummer i knät.

    – fick jag två brev. Ett från amerikanska immigrationsmyndigheten som välkomnade mig till Amerika, och ett från svenska Skatteverket som meddelade att de har avregistrerat mig från den svenska folkbokföringen. Lustigt hur sånt här klaffar.

    – spenderade jag $70 i två mataffärer, så nu finns det mat att äta hemma i veckor framöver.

    – kom min kompis N över med två långa hawaiianska vintageklänningar från 60-talet, som vi drog på oss och gick på rockabillyspelning i. Vi fick ungefär hundra komplimanger så fort vi klev in på stället, trots att vi såg helt galna ut. Bildbevis:


    Idag:

    – vaknade jag vid 10-tiden av att jag hade solen i ansiktet och en varm liten katt på magen.

    – åt vi svensk frukost i solskenet på altanen. Knäckebröd (här även känt som “cardboard bread”) med ost och grönsaker, samt filmjölk med havregryn. Bildbevis:


    – ska vi strax ge oss iväg på en roadtrip till ett casino uppe i bergen. Och efter det hämtar vi hem min motorcykel som har varit på verkstan och blivit körduglig. Har goda förhoppningar om den här söndagen!