• Bra saker,  Djur

    Djur gör allting bättre

    Det finns få saker i livet som skänker mig så mycket glädje som djur. Speciellt i dessa tider (vinter + det civiliserade samhällets undergång) vet jag inte vad jag hade gjort utan blöta hundnosar och varma kattmagar att gräva ner sig i, det är en sån himla kärleksboost. Häromdagen var jag och Paul i en djuraffär som har ett rum med hemlösa katter från ett katthem i anslutning till affären. Vi fick komma in och leka med fyra små busiga kattungar ett tag och om det inte vore för att våra katter hemma skulle få spel hade vi adopterat hela bunten. (Som om inte världen är tillräckligt sorglig som den är liksom, bara tanken på hemlösa kattungar gör mig helt gråtfärdig.)

    Här kommer i alla fall några djurbilder från de senaste dagarna.

    animals1
    animals6

    Så fort det börjar bli kallare ute blir Ninja och Turtle helt oskiljaktiga. De ligger på sängen i gästrummet och sover sked hela dagarna och det är kanske det gulligaste jag vet.

    animals2

    Våra katter är fortfarande ganska skeptiska till hunden, men om man mutar alla tre med godis så kan man i alla fall få dem att närma sig varandra utan att någon fräser. Hjärtsmält på den här bilden!

    animals3

    I onsdags fick Lola följa med mig till jobbet. Det var ganska kallt ute på morgonen så hon fick ha en julkofta på sig.

    animals4

    Sen låg hon i mitt knä och sov på tangentbordet mest hela dagen. Fick inte så mycket jobb gjort, men det kan det väl vara värt.

    animals5

    Så här ser det ganska ofta ut på kvällarna hemma hos oss. Myskläder, filtar och en däckad hund på armen.

    animals7

    Och när det inte är hundvecka här hemma (eftersom Lola bara bor hos oss varannan vecka) så har jag alltid minst en katt på mig.

  • Äventyr,  Djur,  Resor

    Här kommer Costa Rica-bilderna… varning för djur!

    Eftersom jag har sagt att jag ska lägga upp bilder från Costa Rica ett tag nu är det väl lika bra att få det gjort. Jag och Stacey var alltså i Costa Rica i fem dagar för ett par veckor sen. Om det är någon som läser här som mot förmodan inte gillar djur så kan jag avråda från att läsa vidare. Mina foton från den här resan består till kanske 90% av bilder på djur vi träffade. Bästa sortens semester!

    20161012_090155

    Vi landade i Liberia sent på tisdagkvällen och blev upphämtade på flygplatsen av Staceys kompis Mickey och hennes mamma Dawn, som båda bor i Nuevo Arenal i nordvästra Costa Rica. Nästa morgon åkte vi direkt till deras veterinär och hämtade upp en kattunge!!!

    20161012_084335

    Det här är Mickey. Både hon och Dawn är stora djurälskare och fostrar kattungar och hundvalpar för adoption. Mickey bor dessutom på en gigantisk ranch full av olika sorters djur. HEAVEN!

    20161015_141958

    Här är huset vi bodde i på Mickeys ranch…

    20161015_141222

    Och här är utsikten från baksidan. Mickey har 6 hundar och 8 katter som följer efter henne vart hon än går. Här är några av dem. Den stora sjön heter Laguna de Arenal och har en ganska fascinerande historia. Nuevo Arenal betyder alltså “Nya Arenal”. Gamla Arenal ligger på botten av sjön, som är artificiell och skapades på 70-talet för att generera hydroelektricitet. Eftersom man dränkte hela staden skapades Nuevo Arenal som ett sätt att omlokalisera lokalbefolkningen.

    Någonstans bakom molnen ligger även en stor vulkan som vi aldrig lyckades se eftersom det var för molnigt hela resan.

    20161012_152415

    20161012_100737

    Förutom katter och hundar har Mickey även: hästar, kor, höns – och minikor! Kolla vad gulliga.

    20161012_111131

    Vår första hela dag i Costa Rica regnade det oavbrutet, så vi hoppade in i vår lilla sketna hyrbil och körde till La Fortuna någon timme bort.

    G0069319_1476321618369_high

    Där fanns det nämligen hot springs! Så vi satt i alldeles varmt mineralvatten och drack öl mitt i det tropiska regnet. Fint!

    20161012_143807

    På väg hem till Mickey igen stannade vi på en restaurang med den här utsikten för att köpa två flaskor vin att ta med oss. Är det semester så är det!

    20161014_065200

    Nästa dag hade vi siktet inställt på att se ett vattenfall! Vägarna i Costa Rica är de sämsta jag någonsin sett. Asfalterade vägar är ovanligt, de flesta ser istället ut så här. Grus och lera och djur på vift överallt. Man får tuta så flyttar de (förhoppningsvis) på sig.

    20161013_123733

    På grund av extremt dåliga vägar och ganska dålig väder tog det jättelång tid att ta oss till Tenorio Volcano National Park. För att komma till vattenfallet fick man hajka genom regnskogen i en halvtimme eller så. Jag har aldrig sett så mycket grönska som i Costa Rica.

    20161013_125310

    Vi gick ner för en trappa och så öppnade sig plötsligt djungeln…

    20161013_125319

    …till detta! Rio Celeste heter floden som har det här vattenfallet, den är känd för sitt turkosa vatten.

    20161013_125618

    Något av det finaste jag har sett! Det här råkade för övrigt vara samma vattenfall som jag la upp en bild på innan jag åkte hit, bara av en slump.

    20161013_140258

    Efter vattenfallet var vi helt utsvultna och hittade ett helt tomt hotell (eftersom det var lågsäsong) med en liten restaurang. Jag hade förväntat mig att det skulle vara svårt att vara vegetarian här, men istället åt jag så himla god mat hela resan!? Detta får man om man beställer “Typical food” – ris, bönor, hemmagjord ost, salsa, sallad och kokbanan. Och så en liten öl på det.

    20161012_182842

    När det var läggdags såg det ut såhär i Staceys rum. Inte så mycket plats för henne…

    20161013_210442

    Så vi flyttade katterna till mitt rum istället! Bästa sovsällskapet.

    20161014_071000

    Nästa dag var det dags för mig och Stacey att ge oss ut på egen hand för första gången, utan Mickey. Stacey körde och jag navigerade.

    20161014_093922

    Vi skulle till Monteverde på en zipline tour, plus att jag skulle hoppa bungee jump. På parkeringplatsen stod en ensam häst och betade.

    G0047166

    Sen åkte vi 14 olika linbanor i mestadels ösregn. Tur att det var varmt!

    DSCF3533

    Vid ett tillfälle skickades vi ner till marken från en hög plattform med hjälp av ett rep. Inget för höjdrädda detta!

    Det roligaste på hela touren var detta: en Tarzan-lian!

    20161015_065138

    När det var dags för mig att hoppa bungee jump så började det ösregna och åska och blixtra, så guiderna tyckte inte att det var någon bra idé att hoppa. Så vi fick köra ner till Monteverdes lilla by och ta in på ett hotell över natten, istället för att åka tillbaka hem till Mickey som vi hade tänkt. Och tidigt nästa morgon infann vi oss på Monteverde Extremo Park igen, och så fick jag äntligen hoppa!

    20161015_070303

    Här kan ni se videon med hoppet om ni vill.

    20161015_110441

    Efter bungee jumpingen körde vi raka vägen tillbaka till Mickeys ranch igen. Det var vår sista dag i Costa Rica och vi ville gärna hänga med Mickeys hästar lite. Hon har ett sto, en hingst och ett litet föl.

    20161015_113532

    Jag fick rida hingsten eftersom jag är en van ryttare. Mickey var ganska nervös eftersom hon själv aldrig har vågat rida den här hästen – han är ung och ny under sadeln – men det gick hur bra som helst. Fölet och alla hundarna följde efter oss under hela turen.

    20161015_115609

    Efter ridturen satte vi oss på altanen och tog ett glas vin. Jag fick en pytteliten kattunge i knät.

    20161015_123632

    Sen tog Mickey med oss på en tur i sin dune buggy runt sina ägor.

    20161015_123527

    Det låg kor och latade sig mitt i vägen.

    20161015_123614

    Och så här fin var utsikten.

    20161015_145008

    Sen var vi tvungna att ta oss tillbaka till Liberia ca två timmar bort eftersom vi skulle flyga hem igen nästa morgon. På ett ställe hade halva vägen täckts av ett lerras.

    20161015_090938

    UFO zone. Oooookej.

    20161015_184624

    Vårt hotell för natten låg vägg i vägg med ett casino, så vi tänkte att vi lika gärna kunde spela bort de sista av våra colónes. För mig gick det snabbt, men Stacey vann en massa pengar istället.

    Och så nästa morgon flög vi hem igen. Vi hade egentligen planerat att ta oss till stranden en dag också, men allt tog mycket längre tid än planerat eftersom vägarna var så dåliga. Så det får väl bli nästa gång istället. Tur att vi har gott om stränder här hemma! (Och sorry för megalångt inlägg.)

  • Djur,  Irritationsmoment

    En lång berättelse om varför jag är arg på vår granne

    Nämen man kanske skulle bli lite bättre på att blogga igen? Vi kan börja med detta…

    Vår närmaste granne är en gammal tant som vi kan kalla för Ada. Ada är omkring 85 och ganska rejält senil. Hon bor helt ensam i huset bredvid vårt och är fysiskt pigg och väldigt pratsam. Därför kommer hon väldigt ofta över till oss för att prata av sig. Paul som är världens snällaste låter henne hållas, trots att hon är ganska elak, men bara så länge hon låter bli att säga rasistiska saker eller skvallra om våra andra grannar. Gör hon något av detta får hon gå hem till sig igen.

    Alla som bor i vårt område vet att Ada ofta beskyller sina grannar för allt möjligt otrevligt. Till exempel har hon påstått att en av våra kvinnliga grannar har antastat hennes katt sexuellt (katten dog för övrigt förra året efter att någon hade “förgiftat” honom, i alla fall enligt Ada), vilket är helt absurt. Vidare har hon anklagat en manlig granne för att ha stulit pengar från henne och sen stuckit till Mexico med sin flickvän. Mannen ifråga är gift sedan länge med en annan man, och skulle dessutom aldrig stjäla pengar från en gammal tant. Men så här håller det på. Den enda som Ada verkligen gillar är Paul. Han ger henne alla våra pantburkar, och hon kommer förbi och lämnar påsar med gammal mat på vår veranda när vi inte är hemma. (Vi slänger allt eftersom hon med största sannolikhet har grävt fram det ut någon sopcontainer.) En gång hade hon ställt en ölburk på vårt staket, och när vi kollade datumet hade den gått ut för typ 10 år sen.

    Ada är alltså i vanliga fall en ganska jobbig granne, men nu har hon eventuellt överträffat sig själv. Hon har nämligen skaffat katt igen. Två små kattungar. Och det här gör mig så himla förbannad, främst av två anledningar.

    Ett, de här katterna kommer antagligen att leva i närmare 20 år. Och det finns liksom inte en chans att den här tanten kommer att leva i 20 år till, så jag vet inte riktigt vad hon har tänkt ska hända med katterna när hon dör eller blir för gammal för att ta hand om dem.

    Och två, kattungarna är bara några månader gamla och redan utekatter. Jag ser dem hela tiden eftersom de klättrar in på vår tomt. Vilket jag dock inte har något emot, jag älskar kattungar och vill helst bara ta in dem och låta dem få bo hos oss istället. Men de är alldeles för små för att gå ute redan.

    Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Vill inte ringa animal services eftersom det finns så många hemlösa katter att det redan är omöjligt att hitta nya hem till alla, och jag tror liksom inte att hon aktivt missbehandlar dem. Jag tror inte heller att det skulle hjälpa att prata med Ada eftersom hon inte lyssnar eller kommer ihåg något man säger. Så än så länge ställer jag bara ut vatten åt kattungarna och håller tummarna för att de är kastrerade och vaccinerade, samt hoppas att detta inte händer.

    neighbor-kitten

  • Djur,  Ytligheter

    Alla hundarna

    puppies

    Det bästa möjliga har hänt på mitt jobb – vår byggnad har blivit hundvänlig! Detta innebär att man får ha med sig sin hund till jobbet, och eftersom kanske 95% av mina kollegor har hund så är det numera hundar här varje dag. Minst en, men ofta omkring fyra. En kollega har till exempel sin 3 månader gamla Dobermann-valp med sig till kontoret varje dag, så blir man lite trött och behöver en paus från jobbet kan man sätta sig på golvet och överösas av valppussar och lek. SÅ fint.

    bella

    Idag fick jag hänga med Bella, som är döv och kanske den lugnaste hund jag någonsin träffat. Jag funderar på att ta med mig Lola till jobbet någon dag, men hon är inte så bra på det här med att inte få 100% av allas uppmärksamhet 100% av tiden, och så gillar hon inte andra hundar speciellt mycket. Så vi får se.

    En annan grej förresten. Jag har slutat föna håret eftersom jag försöker spara ut det, och nu när jag låter det lufttorka har jag till min stora förvåning ett ganska ordentligt självfall. Det ser egentligen inte klokt ut (bildbevis ovan) men jag gillar det ändå.

  • Djur,  Vardagsfilosoferande

    Win some, lose some

    Vi har ju som bekant delad vårdnad med Pauls ex om Lola, en liten chiweenie (chihuahua + tax). Varannan vecka hämtar vi upp Lola samt en packad väska med mat och outfits för veckan, och så bor hon hos oss i en vecka tills hennes matte kommer och hämtar upp henne igen. Och alltså, jag och Pauls ex har verkligen helt olika uppfattning om hur man bör klä en hund för att den ska få behålla någon sorts värdighet. Jag tycker till exempel att det är lite ovärdigt att klä en fullvuxen hund som en Disneyprinsessa, i rosa tröja, rosa halsband med en stor rosa blomma på, samt ett rosa koppel. Men det är väl egentligen inte min sak att lägga mig i.

    Däremot älskar jag den här kontrasten: svartklädd vuxen karl med skägg och tatueringar och en öl i handen, som är ute och går med mycket liten hund i rosa accessoarer. Heart melt.

    lolapink

  • Djur,  Katterna

    Dagens: Djuren

    lolapaul

    Har jag sagt att vi numera har en hund på halvtid? En liten chihuahua- och taxblandning (en s.k. chiweenie) som heter Lola, och som Paul har delad vårdnad om med sitt ex. Vi har haft henne ganska sporadiskt under det senaste året, men numera bor hon hos oss varannan vecka. Alltså, det är få saker som gör mig gladare än att ha ett hus fullt av djur, och det gör också att mörkret (det bokstavliga pga november och det metaforiska pga världen är åt helvete) känns lite lättare att hantera. Och Paul älskar den här hunden så mycket att det liksom smittar av sig.

    Hade vi inte haft en livsstil där vi nästan aldrig är hemma på helgerna hade jag gärna skaffat en heltidshund eller två också, men som det ser ut nu är det här ett perfekt arrangemang för alla inblandade. Utom möjligen katterna. Ninja och Turtle tycker INTE om hunden. Men de börjar vänja sig. Numera kan alla tre befinna sig i samma rum, vilket är enorma framsteg jämfört med för några månader sen.

    Det här möts jag förresten av varje dag när jag kommer hem från jobbet. Sån himla rolig/gullig välkomstkommitté ♥

  • Djur,  Katterna

    Kattungelängtan!

    Med jämna mellanrum får jag en sån himla längtan efter att skaffa fler katter. Katter är så himla bra. Just nu är jag helt såld på att adoptera en liten kattunge och döpa den till Salad (detta efter att jag häromdagen fick veta att Lamb of Gods sångare har en katt som heter Salad).

    Och så tittar jag på bilder från när Ninja och Turtle var bebisar och det gör min kattungelängtan ännu starkare. Så, rent hypotetiskt, vad finns det för nackdelar med att ha tre katter istället för två? Jag tänker att det inte borde vara så mycket skillnad. Mer än att mina katter är väldigt bondade och det kan ta lite tid för en nykomling att ta sig in i den innersta kretsen.

    kittens

    kittens2

    kitten3

    Nu ska jag bara försöka övertyga Paul om att fler katter är en bra idé. Men det borde faktiskt räcka med att visa honom bilderna ovan.

  • Bra saker,  Djur

    Yee-haw!

    Eftersom ni ändå verkar vara ett par stycken som är intresserade av det här med ridning så kommer här en liten uppdatering på ridlektionsfronten. Jag har börjat rida en ung häst som heter Koda, han är ganska ny på det här med att ha sadel på sig och så, men jag är också lite ny så vi utvecklas liksom tillsammans. Min ridlärare är en liten tjej i 20-årsåldern som är extremt peppande och har en motiverande övertro på min kapacitet. Då går det inte riktigt att fega ur.

    Jag jobbar på min hållning och att bygga muskler och sådär (har som bekant ganska trasiga axlar, det hjälper inte direkt i en sport där bra hållning är typ 80% av prestationen). Men så här såg det i alla fall ut för ett par veckor sen, första gången någonsin jag hoppade i galopp.

  • Djur,  Vardagsfilosoferande

    Where the magic happens

    where-the-magic-happens

    Min kollega har den här bilden utskriven och upptejpad på sin kontorsdörr, och jag tänker på den ganska ofta. Jag är en sån person som nog egentligen borde leva ett tråkigt liv utan att ta några risker, eftersom jag egentligen är rätt feg, och dessutom en smula lat. Så jag får tvinga mig själv att göra saker utanför min bekvämlighetszon ganska ofta. Att flytta till USA var en sån sak. Att ta ridlektioner är en annan.

    För hur mycket jag än älskar att rida när jag väl sitter på hästen så har min hjärna fått för sig att det är läskigt och jobbigt och att alla som jobbar med hästar är dumma. Jag tror att det är en ganska djupt rotad känsla som sitter kvar från när jag red som yngre, och så gott som alla tjejer i stallet var dryga och elitistiska.

    Alltså, jag fattar att man måste vara väldigt bestämd när man jobbar med stora och potentiellt farliga djur, speciellt runt en massa ungar, men jag var ett väldigt känsligt barn och hade svårt att inte ta vuxnas tillsägelser personligt.

    Och trots att jag nu har världens bästa tränare, känner mig hyfsat säker på vad jag gör, samt tar privatlektioner på ett stall där det aldrig är några andra människor samtidigt som mig, så får jag ända tvinga mig själv att gå dit. Varje vecka överväger jag att ringa och sjukanmäla mig, för det hade varit så mycket lättare. Men istället tar jag mig i kragen och åker till stallet efter jobbet.

    Och varje vecka när jag kör hem igen är jag helt lycklig. Min tränare är verkligen helt grym, och hon driver mig till att göra sånt jag inte trodde att jag var redo för. (Igår fick jag till exempel hoppa. Hoppa! Riktiga hinder! Det var det roligaste jag gjort på länge.)

    Sen efter att ha tillbringat knappt två timmar i stallet får jag ta hojen hem, på en helt tom motorväg som går parallellt med Stilla Havet, medan solen har börjat gå ner och det är helt magiskt ljus ute. Det är det bästa jag gör på hela veckan. Where the magic happens.

    Om min hjärna bara kunde fatta detta, och den där envisa ångestklumpen jag har i magen hela dagen varje onsdag kunde försvinna, så skulle allt vara så mycket trevligare.

    reiki

  • Djur,  Katterna

    Ninja 6 år!

    ninjabday

    Idag fyller min katt Ninja 6 år. Det här är några av Ninjas favoritaktiviteter:

    1. Att ta sig in i min garderob så att hon kan sprida ut alla mina underkläder över golvet och dra ner allt som ligger på hyllor och skapa allmänt garderobskaos. Och sen lägga sig och sova ovanpå mina pyjamasar på översta hyllan.

    2. Att klösa på min soffa medan hon stirrar mig rakt i ögonen och inväntar en reaktion.

    3. Att stjäla alla mina hårsnoddar och gömma dem på okänt ställe, alternativt lägga dem i sin vattenskål.

    4. Att försöka rymma genom köksdörren varje gång jag tar ut soporna.

    5. Att sitta en centimeter från mitt ansikte när jag äter och försöka slicka på maten.

    6. Att utöva grupptryck på min andra katt så att hon också börjar bete sig som en vilde.

    7. Att vara så jäkla kelig att jag bortser från all terror och ändå älskar henne villkorslöst (se bildbevis ovan).

    Grattis på födelsedagen Ninja!