Vardagsanekdoter

Shotguns och jesusmusik

sverigepresenter

Min mamma är här och hälsar på från Sverige. Hon hade med sig en massa grejer jag hade beställt, till exempel Kexchoklad och en hög med böcker. Så glad över detta!

shotgun

Jag hämtade upp henne på flygplatsen igår eftermiddag. 20 minuter senare stod vi i garaget med Paul och vår granne Dennis och mamma fick lära sig att dricka öl American style, en sk shotgun. Finns det något ord för detta på svenska? När man gör ett hål i sidan av ölburken som skapar ett vakuum när man öppnar den så att det tar typ 3 sekunder att dricka en hel öl? Jag tror inte jag har sett någon utanför USA göra detta.

Men eh, ja. Svärmorsdrömmarna ovan gav i alla fall min ömma moder ett varmt välkomnande.

Idag har vi sprungit runt och gjort en massa ärenden, och sen hamnade vi i en nyöppnad second hand-affär som jag aldrig har varit i innan. Allt var så sjukt billigt där, jag köpte två jackor, ett par skor, tre tröjor, en skjorta och en klänning för sammanlagt under 300 kronor. Det spelades dock uteslutande jesusmusik i högtalarna vilket ändå gjorde hela upplevelsen ganska oangenäm. Men ja. Som sagt, välkommen till USA.

interior
Bilar och sånt

Budgetrenoveringen

interior

Sagt och gjort, jag åkte till Old Towns mexikanska marknad och prutade till mig ett par mexikanska filtar som jag slängde över både fram- och baksäte i bilen. Det får duga tills jag har en massa pengar över att lägga på att göra om originalinredningen i vitt läder. Inte så illa ändå för tvåhundra spänn?

Sverige vs. USA, Vardagsfilosoferande

Att lämna sitt land och inte vilja komma tillbaka

sverige-bat

Det här inlägget hos Linnéa (plus kommentarerna) är så intressant tycker jag. Och sorgligt. Jag inser hur lyckligt lottad jag är som har hittat ett nytt land som känns som hemma till 100%, och som jag i alla fall just nu inte kan tänka mig att jag någonsin kommer att vilja flytta ifrån.

För jag längtar inte efter Sverige, alls. Snarare tvärtom. Nog för att jag gärna åker och hälsar på, men jag vill absolut inte bo i Sverige igen. Jag förstår verkligen de som känner annorlunda, det är bara inte för mig. Att lämna Sverige är det bästa jag har gjort.

Jag och Paul vill inte ha barn, så det gör nog det beslutet betydligt lättare. Jag har hela mitt liv här – mitt jobb, mina vänner, mina katter, mitt hus, min kille, mina motorcyklar och bilar. Och jag älskar södra Kalifornien av hela mitt hjärta – klimatet, närheten till havet, bergen, öknen, den storslagna naturen, att ha Mexiko precis runt hörnet, alla mikrobryggerier och restauranger, och att det alltid händer något, man hinner inte ha tråkigt. Jag kan dessutom inte tänka mig att bo någonstans där jag bara kan köra motorcykel några månader om året, om ens det. Prioriteringar.

sannapaulmoto2

Om jag flyttade tillbaka till Sverige skulle jag behöva börja om. Försöka hitta någonstans att bo i Stockholm (ha!), hitta ett jobb trots att jag aldrig har jobbat heltid i Sverige och inte vet vad något i min bransch heter på svenska, lära mig hur Försäkringskassan fungerar och hur man deklarerar och besiktar en bil, bygga upp ett nytt kontaktnät, och behöva vänja mig vid allt som är annorlunda från vad jag numera är van vid. Jag är helt övertygad om att jag skulle sakna San Diego så mycket att det gjorde ont.

Paul skulle nog absolut kunna tänka sig att flytta till Sverige, men jag tror inte att han inser hur svårt det skulle vara att flytta till ett land där han inte kan språket, inte känner någon, och inte känner till kulturen och traditionerna. Som en högljudd, ganska typisk amerikan som jämt småpratar och skämtar med folk han inte känner skulle han nog ha svårt att anpassa sig till ett samhälle där man förväntas sköta sitt och inte bry sig om någon annan. Och jag tror att vi båda skulle bli deprimerade av vädret ganska omgående. Till och med här mår jag fysiskt dåligt när det regnar eller är kallare än typ 15 plusgrader.

Jag vet många utlandssvenskar som romantiserar Sverige och drömmer om varma skärgårdsklippor och ljusa sommarnätter och att plocka smultron och dricka nubbe och spela kubb. Och en del av mig saknar det också. Men sen kommer jag ihåg baksidorna: myggor, getingar och regn. Och att det bara är sommar ett par månader om året. Ni vet som First Aid Kit sjunger? “Stockholm’s cold but I’ve been told I was born to endure this kind of weather.” Det stämmer inte för mig. Sverige är ett fantastiskt land på många sätt, men jag är inte byggd för evighetsvinter. Jag behöver 28 grader och solsken.

sannamamma

Jag saknar min familj, såklart. Men de brukar ändå komma och hälsa på med jämna mellanrum. Min mamma kommer till exempel hit om tre dagar och stannar i två veckor. Och jag törs gissa att det innebär mer kvalitetstid än vi skulle fått tillsammans ens om vi bodde i samma stad.

De första åren jag bodde i USA hade jag ständiga mardrömmar där jag var tillbaka i Sverige mot min vilja och inte kunde ta mig tillbaka till Kalifornien igen. Numera drömmer jag sällan något alls, jag tar det som ett tecken på att mitt undermedvetna känner sig harmoniskt och att jag befinner mig där jag ska.

IMG_3508
Äventyr, Motorcyklar

Fastlane to Flagstaff, dag 1-2

Fyra dagar i Arizona och totalt över 1600 kilometer på motorcykel, här kommer dag 1-2 i blandade foton från min GoPro och Genevieves proffskamera.

IMG_20951

Vårt första stopp var för att tanka i El Centro. För att komma dit tar man Interstate 8 rakt österut från San Diego i knappt 20 mil, och I-8 är den mest insektstäta motorvägen någonsin. Det blir liksom svårt att se efter ett tag pga alla döda insekter som skymmer sikten på hjälmen (och på kläderna och hojen och överallt egentligen, uäck).

gopr6678

Några timmar senare var vi i Arizona och stannade i Gila Bend och skalade av några lager kläder (samt vädrade tårna en liten stund) eftersom det plötsligt var ökenhetta ute.

G0026699_1460700857941_high

Sen fortsatte vi norrut mot Phoenix på en fantastiskt fin motorväg med knappt några bilar i sikte.

IMG_3446

När vi hittade några fina såna här saguaro-kaktusar som är väldigt typiska för Arizona var vi tvungna att stanna igen för att ta några foton. Fint att resa med en professionell fotograf som har öga för sånt här. Och vi hade liksom inte bråttom någonstans, så många stopp gör inte så mycket.

IMG_3581

IMG_3518

Tillbaka på motorvägen igen precis i tid för golden hour. Vi kom fram till Phoenix med en fantastisk ökensolnedgång i backspegeln och hann knappt checka in på vårt hotell innan vi kastade oss på utomhusjacuzzin för lite spa-känsla. Man blir lätt lite trött i lederna (och rumpan) av att köra motorcykel hela dagen.

Vi träffade för övrigt en livs levande Ted Cruz-supporter i jacuzzin. Trodde inte att såna fanns på riktigt, men man blir väl lätt lite väl optimistiskt inställd till läget när man bor i södra Kalifornien där typ alla röstar Bernie. Men jaja.

g0046729

Nästa morgon åkte vi och åt frukost med vår kompis Staci i Phoenix och sen började vi ta oss norrut mot Flagstaff och Grand Canyon. Enligt väderprognosen skulle det regna uppe i bergen, men när vi påbörjade dagens resa såg himlen ut såhär så vi var ändå hoppfulla.

20160415_135503

Sen blev himlen bara mörkare och mörkare och sen började det regna. Regn är inte så farligt att köra i egentligen, men sen övergick regnet i hagel och plötsligt befann vi oss mitt i en snöstorm på motorvägen. Det snöade så pass ordentligt att vi inte kunde se något över huvud taget, och vi var mitt ute i skogen i ingenstans, så vi hade inte så mycket annat väl än att ta av på första bästa avfart och söka skydd under en bro tills det slutade snöa.

G0106752_1460762772675_high

Vi passade på att ta på oss alla lager kläder vi hade, plus regnställ ovanpå alltihopa.

g0126763

Det slutade snöa men var fortfarande regnigt och kallt. Här är jag *jätteglad* över detta som ni kan se.

DSC_0004

Vi insåg att det inte skulle bli något Grand Canyon den här dagen eftersom det var minusgrader och risk för mer snö, så vi hängde i Flagstaff istället. Och ungefär här insåg Genevieve och jag att vi båda var stora Gilmore Girls-fans, och Flagstaff kändes precis som ett IRL-Stars Hollow. Fint!

DSC_0009

Vi gick runt och frös ett tag, sen satte vi oss på ett lokalt bryggeri för att äta middag. Precis lagom till att maten kom in började det snöa igen. Genevieve som är från södra Kalifornien hade aldrig sett snöfall innan, så hon gick ut och stod i det spännande vädret ett tag. Jag stannade inne som den svensk jag är. Sen gick vi till en bar och beställde te och varm choklad som ett par 12-åringar, och efter det gick vi och la oss med förhoppningen om att snön skulle vara borta när vi vaknade nästa morgon.

(To be continued…)

paulbday2
Livet är en fest

Pauls födelsedag

paulbday1

Paul fyllde år i tisdags. Han är ganska ointresserad av födelsedagar så jag ser det som min plikt att omvandla honom till en födelsedagsälskare. Så jag drog ihop alla hans närmaste vänner för en överraskningsmiddag. 14 personer dök upp, vilket inte var så tokigt med tanke på att det var en tisdag och jag hade kommit på idén att ha överraskningsfest kvällen innan (eh, ja, framförhållning är inte alltid min bästa gren).

paulbday2

Vi åt en massa god mat på Bankers Hill Bar & Restaurant. Sprang även in i en av mina kollegor som tipsade om drinken The Stalker som tydligen ska vara en av San Diegos bästa cocktails. Jag dricker inte sprit så kan inte intyga, men Paul beställde den och gillade i alla fall. Tips om ni är i San Diego!

paulbday3

Sen fick födelsedagsbarnet en liten tårtbit och vi sjöng Happy Birthday, och sen var klockan typ 21 och alla skulle upp och jobba nästa morgon så vi åkte hemåt istället för att gå vidare. Så himla vuxet! Men han är trots allt 36 nu så det är väl bara som det ska vara.

 

ninjabox
Irritationsmoment

Vomit free since 2003

Den konstigaste grejen hände igår. Runt 15-tiden blev jag plötsligt jätteillamående på jobbet och var tvungen att åka hem. Sen kräktes jag två gånger och nu känner jag mig helt som vanligt igen. Trodde först att jag hade fått matförgiftning men symptomen verkar inte stämma. Så jag vet inte vad som for i mig.

Det konstiga i detta är att jag inte har spytt på åtminstone 8 år, brukar parafrasera Ted i HIMYM och säga att jag är “vomit free since 2003” (även om det snarare är sen typ 2008, men det låter inte lika bra). Nu hoppas jag att det går minst 8 år innan nästa gång, hade glömt hur otrevligt detta var.

Idag jobbar jag för övrigt hemifrån eftersom jag inte visste hur jag skulle känna mig under dagen. Så himla typiskt, eftersom vi har ölprovning på jobbet idag. Sist jag jobbade hemifrån för att jag var sjuk var UberKittens på mitt jobb med kattungar. De enda två dagarna jag verkligen inte vill missa att vara på kontoret med andra ord, sämst tajming.

Här har jag i alla fall sällskap av denna:

ninjabox

IMG_3493-Edit
Äventyr

Bara så ni vet att jag lever

fltfs1

Jag kom hem från fyra dagars roadtrippande genom Arizona söndag kväll och har inte haft tid att blogga, men tänkte att jag väl i alla fall borde skriva något kort här så att föräldrar och andra oroliga vet att jag klarade mig helskinnad genom helgens äventyr.

Det var en sjukt fin resa, och jag har en hel massa bilder att dela med mig av. (En av fördelarna med att resa tillsammans med en professionell fotograf!) Kommer snart alltså. Stay tuned!

hotbike
Motorcyklar

Vi ses på andra sidan Grand Canyon

hotbike

Hej, nämen titta vilka som är med i en stor helsidesannons i nästa nummer av Hot Bike Magazine! Jag och min hoj! Hade ingen aning om detta förrän Sean (som är killen på den andra hojen på bilden) skickade de här bilderna till mig tidigare idag.

Nu ska jag bara lyckas få tag på en kopia av själva tidningen också. Har vid det här laget en hel hög med olika tidningar som jag har lyckats hamna på bild i, allt från Easyriders till Oprah Magazine, och det är en lika stor överraskning varje gång. Bilden ovan är i alla fall tagen för Burly Brand, här är fler foton från samma dag.

Det blir nog för övrigt lite tyst här i ett par dagar nu. Min kompis Genevieve är på väg ner hit från Orange County i skrivande stund, och imorgon bitti bär det av österut på hojarna, till Arizona och Grand Canyon. Vi ses på andra sidan!

lincoln
Bilar och sånt

Planerna för bilen

lincoln

Eftersom det är ganska många som har frågat vad jag har för planer med min Lincoln så tänkte jag berätta lite hur jag tänker. Det var ett ganska spontant köp så ingenting är 100% än, men ungefär så här…

Rent mekaniskt är bilen i ganska bra skick. Det är mest det kosmetiska som behöver en del TLC. Jag fick en extra motorhuv och baklucka på köpet, plus att hela bagageutrymmet (som är så stort att man skulle kunna sova två personer i det) är fullt av extradelar, typ dekaler och krombitar och sånt, så jag behöver egentligen inte köpa något, vilket är en fördel. Det här är en ganska obskyr bil så inte helt lätt att hitta originaldelar till.

lincoln1

Så här skulle en 1956 Lincoln Premiere i samma färg som min (fast den lite mer åtråvärda 2-dörrarsmodellen) kunna se ut om den var i helt perfekt skick. Jag har inte varken tid, pengar eller lust att göra en full restaurering, och är egentligen inte så sugen på att bygga en kustom heller. Så just nu är planen mest bara att försöka få bort så mycket rost som möjligt, sanda och polera all krom, byta ut alla dekaler, samt lägga ett nytt lager färg. Plus att framför allt framsätet är extremt slitet och nog skulle behöva göras om. Men jag har inga problem med att slänga en mexikansk filt över det och låtsas som ingenting, i alla fall just nu.

Det låter kanske inte som så mycket jobb egentligen, men eftersom den här bilen är helt gigantisk så kommer det nog ta sin lilla tid att gå igenom allt. Jag tänkte i alla fall behålla originalfärgerna, “sunburst yellow” med vitt tak. Även om jag blir sugen på både turkost och svart när jag ser de här bilderna…

lincoln4

lincoln2

De där bakljusen är nog för övrigt min favoritgrej med hela bilen. Själva glaset på dem är värt ett par tusen kronor, bara en sån sak.

Men ja, ungefär så tänker jag. Det kommer definitivt att bli ett ordentligt projekt, så hoppas ni är sugna på att hänga med på resan!

anniversary1
Äventyr, Vardagsanekdoter

Helgen som gick i 5 bilder

anniversary1

I fredags firade jag och Paul två år tillsammans genom att gå ut och äta finmiddag på Cucina Urbana. Vi åt till exempel tryffelpizza, en jättegod svamppasta och burrata på burk. Allt var strålande tills jag hittade ett hårstrå i min pasta…

anniversary2

Vår servitris blev helt förkrossad av detta och kom tillbaka med en ny pasta, samt två glas champagne. Sen behövde vi inte betala för varken pastan eller champagnen, och jag hade ett presentkort på restaurangen, så hela måltiden inklusive drinkar kostade oss $8 (plus dricks). Så inte så illa ändå!

palmdale1

På lördagsmorgonen blev vi upplockade i vår kompis Colins van för att åka på roadtrip! Vi skulle till Palmdale norr om LA, där Paul är uppväxt och där hans föräldrar och barndomsvänner fortfarande bor, eftersom Colin skulle köpa en motorcykel av Burd, som är en av Pauls gamla vänner.

palmdale2

Vi hängde i Burds garage och drack öl och pratade hojar och klappade hundar (tre av mina favoritgrejer) i ganska många timmar. Sen svängde vi förbi och sa hej till Pauls mamma innan vi åkte hem igen. Eftersom Palmdale ligger nästan 4 timmar från San Diego var vi borta exakt hela dagen och kom inte hem förrän efter midnatt, men det var ändå en himla bra dag.

car

Ja och så på söndagen köpte jag en gammal bil, som för övrigt matchar mina skor. Sånt är ju viktigt.

Populära inlägg

Helgen som gick

Jag har bestämt mig för att inte dricka på ett tag, mest för att jag har börjat bli så ruskigt bakfull på sistone. I tisdags var jag till exempel...

Julhunden

New York-helgen i bilder

Nu är vi hemma igen! New York i sammanfattning: god mat, kallt väder, höga byggnader, trevliga människor, högt tempo och trötta ben. Vi hann till exempel med att second...